I det andra labbet tittar vi på konkreta verktyg för stadsutveckling, identifierar utmaningar, beskriver behov, brainstormar kring platsens potential och befintliga möjligheter.
Program
17.00-17.20 Sammanfattning av labb 1
Global Utmaning redogör för resultatet från det första innovationslabbet. Iteam visar upp sitt arbete med att ta fram en digital plattform där resultatet från vårt arbete kan delas och synliggöras
17.20-17.30 Konkreta verktyg för stadsutveckling
MethodKit berättar om sina dialogkort som ett stöd för stadsutveckling.
17.30-18.00 MethodKit - nuläge
Hur ser platsen ut idag? Vi identifiera utmaningar och hur de speglar ens vardag.
18.00-18.30 MethodKit - behov
Hur vill man att platsen ska vara? Vi beskriver de mänskliga behov som behöver tillgodoses.
18.30-19.00 MethodKit - privilegier
Vilka grupper privilegieras på platsen idag? Vilka borde få större utrymme?
19.00-19.30 MethodKit - visioner
Hur går man från nuläge till en bättre plats? Vi brainstormar kring platsens potential och befintliga möjligheter. Hur ser vår vision för platsen ut?
19.30-19.50 Gruppdiskussion
Vi rapporterar och reflekterar över resultaten i helgrupp.
19.50-20.00 Avslutning
Vi samlar ihop oss och går kort igenom nästa steg i processen.
Om Urban Girls Movement
#UrbanGirlsMovement syftar till att förbättra flickors och unga kvinnors uppväxtvillkor i snabbt växande, socio-ekonomiskt utsatta, urbana områden, genom feministisk stadsplanering. Stadsplanering är ett outnyttjat verktyg för att skapa ett mer jämställt samhälle i stort, och behovet av att vidga vyerna och kartlägga globala exempel är påfallande.
Projektets tes lyder ”planera och bygg staden utifrån tjejers behov, och den kommer fungera för alla”. Vi är övertygade om att prioritera unga kvinnor och flickor i stadsutveckling är avgörande för att städer och offentliga miljöer ska bli inkluderande och hållbara, och därmed ett effektivt verktyg mot segregation.
Genom innovationslabben i Botkyrka får unga tjejer möjlighet att utforma och förverkliga visioner om en mer jämställd och jämlik offentlig stadsmiljö. De får därmed en officiell röst i stadsplaneringen för en mer jämlik och jämställd stadsmiljö som på lång sikt kan leda till ökad hållbarhet, inkludering och minskad segregation.
Projektet kommer således att bidra till flera globala mål i Agenda 2030; mål 3 om hälsa och välbefinnande, mål 5 om jämställdhet, mål 10 om jämlikhet, mål 11 om hållbara städer och samhällen, både lokalt i våra kommuner, nationellt, samt för internationellt lärande.
Bakgrund
Allt fler människor bor i städer. År 2050 beräknas 70 procent av världens befolkning bo i urbana områden. Tre fjärdedelar av världens fattigaste människor bor i lägremedelinkomstländer och av dessa bor redan idag en miljard i slumområden, ofta utan sociala skyddsnät och under svåra levnadsförhållanden.
Detta är dock inte unikt för låg- eller lägre medelinkomstländer. Ojämlikheten och segregationen ökar även i Sverige och vi ser en allt mer utbredd segregation och ökade klyftor mellan innerstad och förort. Många av våra städer är inte utformade för flickors och kvinnors vardag eller behov, som är den samhällsgrupp som är särskilt utsatta vad gäller ojämn resursfördelning, förtryck och social exkludering. Vilka konsekvenser får denna snabba urbanisering för samhällets mest utsatta eller exkluderade grupper? Sverige, och Sveriges första feministiska regering, står därför inför en enorm utmaning. Behovet är tydligt då segregationen ökar och ojämlika och ojämställda platser är ett faktum, inte minst i många särskilt utsatta områden och förorter. När kommuner vill utforska feministisk stadsutveckling vänder de sig ofta till universiteten. Detta svårbegripliga ämne kräver dock tvärsektoriella kunskaper inom olika discipliner, och lösningarna kan inte endast springa ur forskningen. Samverkan mellan sektorer är avgörande.
Sedan 2015 har världens ledare enats om flera globala agendor för hållbar utveckling, som klimatavtalet, Agenda 2030 och New Urban Agenda. Om man ska leva upp till de ambitiösa målen och visionerna ska bli verklighet, beror till stor del på om våra samhällen blir mer inkluderande och jämställda, samt uppfyller de socioekonomiska behoven för framtidens unga. Hur städer och områden planeras är avgörande för människors livskvalitet, och kan i synnerhet öka unga kvinnors och flickors möjligheter till utbildning, arbete, och sociala trygghet.
Innovationslabbet syftar till att skapa en hubb för feministisk stadsplanering i Botkyrka kommun genom att låta unga tjejer från särskilt utsatta områden själva ta fram innovativa lösningar på gemensamt identifierade utmaningar i stadsrummet. Målgruppen kommer få möjlighet att påverka och utforma en mer jämlik och jämställd vision av den offentliga stadsmiljön, vilket skapar förutsättningar för minskad segregation och ökad inkludering. Feministisk stadsplanering innebär en jämnare fördelning av resurser, kapacitet och stadskvaliteter i staden. Dominerande normer, attityder och strukturer ifrågasätts i ett tidigt planeringsskede. Det handlar om att ge plats åt tjejer i det offentliga rummet, att omkullkasta maktförhållanden, samt inkludera deras vardagliga erfarenheter i stadsplaneringen.
Mot den bakgrunden har Global Utmaning tagit initiativ till #UrbanGirlsMovement, som genom att samla in och digitalt kartlägga globala goda exempel visar hur feministisk stadsutveckling i utsatta områden kan förbättra levnadsförhållanden för flera samhällsgrupper. Projektet vill inspirera, öka kunskap samt vara ett stöd för hur feministisk stadsplanering kan tillämpas i praktiken.
Deltagare
Den primära målgruppen är flickor och unga kvinnor, "tjejer" i åldern 16-25 år, bosatta i Botkyrka. Den sekundära målgruppen för projektet är kommunens övriga invånare och beslutsfattare. Projektet leds av tankesmedjan Global Utmaning och Botkyrka kommun.
Genom hela projektet kommer vi samarbeta nära arkitekter, stadsplanerare, forskare inom stadsplanering/jämställdhet från universitet, representanter från intresseföreningar, representanter från statliga myndigheter.
Centralt är att erbjuda en gemensam plattform där olika sektorer kan samspela, och därmed öka möjligheterna för långsiktigt beslutsfattande, på ett sätt som bidrar till projektets målsättning. Att forskare möter praktiker och näringslivet möter beslutsfattare från politiken är avgörande för att kunna ta fram policy- och strategiförslag som är systematiska och långsiktiga.
